Lagadet

Laga eller köpa ny diskmaskin?

Diskmaskiner håller normalt kring elva år, och de vanligaste felen är billiga att åtgärda. Innan du beställer en ny: räkna på det.

Vad som brukar gå sönder

Överlägset vanligast är att maskinen diskar sämre — och då är felet nästan alltid igensatta silar eller spolarmar, alltså inget fel alls utan skötsel du klarar själv på tio minuter. Testa det före allt annat.

Riktiga fel som kräver verkstad är oftast cirkulationspumpen, värmeelementet (disken blir kall och fet) eller avloppspumpen. Alla tre är utbytbara delar i prisklassen 800–1 800 kr inklusive arbete.

Läckage är ett viktigt undantag: en maskin som läcker ska åtgärdas omgående oavsett ålder, eftersom vattenskador i köksstommen kostar mångdubbelt mer än maskinen.

När reparation lönar sig

  • Under åtta år och ett enskilt fel — nästan alltid.
  • Inbyggda maskiner. En integrerad maskin är dyrare att byta än den ser ut: ny lucka, anpassning till köksfronten och ibland snickeri tillkommer utöver maskinpriset. Det gör reparation mer lönsam än för en fristående.

När det kan vara läge för nytt

  • Återkommande läckage eller korrosion i botten.
  • Maskin över tolv år där elektroniken strular. Reservdelselektronik till gamla modeller är dyr och ibland slut.

Kolla reklamationsrätten först

Under tre år från köpet kan felet vara säljarens ansvar enligt konsumentköplagen. Diskmaskiner omfattas dessutom av EU:s reparationsdirektiv — tillverkaren ska kunna erbjuda reparation även efter garantitiden.

Verkstäder som lagar diskmaskin

Visa alla

Så räknar vi

Andel av nypriset
Under 30 % lönar sig en reparation nästan alltid, 30–50 % oftast, 50–60 % är ett gränsfall och däröver talar det mesta för nytt. Vi väger också in hur stor del av produktens förväntade livslängd som återstår.
Kostnad per år
Reparationspriset delat på återstående år, jämfört med ett nyköp delat på hela dess förväntade livslängd. Ofta mer träffsäkert än procentregeln — en reparation behöver inte ge evigt liv för att löna sig.
Nypris och livslängd
Typiska mittvärden per produkttyp. Vet du vad en likvärdig ny kostar är det bättre att fylla i det — då räknar vi på din siffra i stället.
Klimatsiffran avser tillverkningen
Vi visar de utsläpp som uppstår när en ny produkt tillverkas — alltså precis det du slipper genom att laga i stället. Användningen räknas inte in, eftersom du använder prylen oavsett vilket du väljer. Siffrorna är avrundade storleksordningar: en del vilar på publicerade livscykelanalyser och tillverkarnas miljödeklarationer, andra är härledda från liknande produkter med jämförbar vikt och material — då står det uttryckligen vid siffran. Saknas underlag visar vi ingen siffra alls.
"Men en ny drar ju mindre el" — i Sverige väger det sällan upp
Det är det vanligaste motargumentet, och det stämmer sämre här än nästan någon annanstans. Svensk elmix ligger på omkring 20 g CO₂e/kWh, nordisk mix på 59 g (IVL, treårsmedel 2021–2023). En ny kyl som drar 200 kWh mindre per år sparar därför runt 40 kg CO₂e på tio år — att jämföra med ungefär 350 kg för att tillverka den. Med kolkraft i elmixen hade räkningen sett helt annorlunda ut. Elpriset kan förstås ändå motivera ett byte; det är en plånboksfråga, inte en klimatfråga.
Jämförelsen med bilkörning
133 g CO₂e/km — den svenska personbilsflottans genomsnitt (2023, WLTP). Vi använder flottans snitt och inte nybilssnittet, som är kraftigt nedpressat av elbilsregistreringar och skulle ge en missvisande bild av vad en vanlig bil släpper ut.

Vill du räkna själv? Guiden går igenom modellen steg för steg — inklusive faktorer som kalkylatorn inte kan väga in, som affektionsvärde och energibesparing vid nyköp.