Lagadet

Laga eller köpa ny förstärkare?

Hifi är kanske det område där reparation oftast slår nyköp med störst marginal. En renoverad kvalitetsförstärkare från 70- eller 80-talet låter ofta bättre än ny elektronik i samma prisklass.

Vad som brukar gå sönder

Ålderskrämporna är förutsägbara och tacksamma:

  • Knaster i rattar och omkopplare — oxid i potentiometrarna. Klassikern på allt äldre än femton år. Rengöring eller byte kostar 800–1 200 kr.
  • Konstant brum — antingen en jordslinga mellan apparaterna (testa att koppla bort källorna en i taget, det kostar inget) eller åldrade elektrolytkondensatorer i nätdelen, 1 000–2 000 kr.
  • En kanal svag eller borta — oxiderade reläkontakter eller kalla lödningar.
  • Förvrängt ljud vid hög volym — slitna drivsteg eller läckande kondensatorer.

En större renovering där alla åldrade kondensatorer byts kostar 1 500–2 500 kr och uppåt. Då har apparaten decennier kvar.

Varför kalkylen ofta pekar mot att laga

En förstärkare har mycket lång livslängd — vi räknar med tjugo år, vilket är i underkant för en gedigen apparat. Det gör att kostnaden per återstående år blir låg även vid en dyr renovering.

Räkna dessutom med att marknadsvärdet på välbyggd vintage-hifi ofta stiger efter renovering, till skillnad från nästan alla andra produkter i den här kalkylatorn.

Kalkylatorn visar ingen klimatsiffra här

Vi har inte hittat något publicerat underlag för tillverkningsutsläppen hos förstärkare som vi kan stå för, och då visar vi hellre ingenting än en gissning. Att slippa tillverka ny elektronik är ändå en klimatvinst — vi kan bara inte sätta en siffra på den.

Öppna inte själv

Nätdelens kondensatorer kan hålla farlig spänning långt efter att kontakten dragits ur. Felsök gärna kablar och källor på egen hand, men lämna in för allt annat.

Verkstäder som lagar förstärkare eller stereo

Visa alla
Kläder & textilMöbler & inredningTV & hemelektronikCyklar & elcyklarÖvrigtIdeell

Så räknar vi

Andel av nypriset
Under 30 % lönar sig en reparation nästan alltid, 30–50 % oftast, 50–60 % är ett gränsfall och däröver talar det mesta för nytt. Vi väger också in hur stor del av produktens förväntade livslängd som återstår.
Kostnad per år
Reparationspriset delat på återstående år, jämfört med ett nyköp delat på hela dess förväntade livslängd. Ofta mer träffsäkert än procentregeln — en reparation behöver inte ge evigt liv för att löna sig.
Nypris och livslängd
Typiska mittvärden per produkttyp. Vet du vad en likvärdig ny kostar är det bättre att fylla i det — då räknar vi på din siffra i stället.
Klimatsiffran avser tillverkningen
Vi visar de utsläpp som uppstår när en ny produkt tillverkas — alltså precis det du slipper genom att laga i stället. Användningen räknas inte in, eftersom du använder prylen oavsett vilket du väljer. Siffrorna är avrundade storleksordningar: en del vilar på publicerade livscykelanalyser och tillverkarnas miljödeklarationer, andra är härledda från liknande produkter med jämförbar vikt och material — då står det uttryckligen vid siffran. Saknas underlag visar vi ingen siffra alls.
"Men en ny drar ju mindre el" — i Sverige väger det sällan upp
Det är det vanligaste motargumentet, och det stämmer sämre här än nästan någon annanstans. Svensk elmix ligger på omkring 20 g CO₂e/kWh, nordisk mix på 59 g (IVL, treårsmedel 2021–2023). En ny kyl som drar 200 kWh mindre per år sparar därför runt 40 kg CO₂e på tio år — att jämföra med ungefär 350 kg för att tillverka den. Med kolkraft i elmixen hade räkningen sett helt annorlunda ut. Elpriset kan förstås ändå motivera ett byte; det är en plånboksfråga, inte en klimatfråga.
Jämförelsen med bilkörning
133 g CO₂e/km — den svenska personbilsflottans genomsnitt (2023, WLTP). Vi använder flottans snitt och inte nybilssnittet, som är kraftigt nedpressat av elbilsregistreringar och skulle ge en missvisande bild av vad en vanlig bil släpper ut.

Vill du räkna själv? Guiden går igenom modellen steg för steg — inklusive faktorer som kalkylatorn inte kan väga in, som affektionsvärde och energibesparing vid nyköp.