Lagadet

Laga eller köpa nya glasögon?

Glasögon är den produkt där reparationen oftast är gratis. Skruvar, näsplattor och riktning gör de flesta optiker utan att ta betalt — även för bågar du köpt någon annanstans.

Det mesta kostar ingenting

  • Lös eller tappad skruv — vanligast av allt. Byts på minuten, oftast gratis.
  • Sneda bågar — riktas med värme och rätt tänger. Böj aldrig själv; kalla plastbågar spricker.
  • Näsplattor som lossnat eller gulnat — gratis till en hundralapp.

Först vid skalmbyte (200–500 kr) och lödning av metallbåge (300–800 kr) börjar det kosta något.

Den verkliga frågan: nya glas i gammal båge?

Det här är den kalkyl som betyder något. Kompletta nya glasögon kostar ofta 3 000–6 000 kr, men glasen kan slipas till din befintliga båge för en betydligt lägre summa. Har du en båge du trivs med och som fortfarande är hel är det nästan alltid rätt val — särskilt vid starka eller progressiva glas där glasen dominerar priset.

Fyll i vad kompletta nya glasögon skulle kosta dig som "likvärdig ny", så blir jämförelsen rättvisande.

Superlimma inte

Limmet fäster dåligt på bågmaterial, förstör för en riktig lagning och kan ge imma på glasen. Tejp är faktiskt en bättre nödlösning, hur det än ser ut.

Kalkylatorn visar ingen klimatsiffra här

Vi saknar publicerat underlag för tillverkningsutsläpp hos glasögon och redovisar hellre ingenting än en gissning.

En båge som inte tillverkas längre

Är bågen utgången är lödning eller skalmbyte nästan alltid värt det — den går helt enkelt inte att ersätta. Det är ett värde ingen procentregel fångar.

Verkstäder som lagar glasögon

Visa alla
Kläder & textilMöbler & inredningTV & hemelektronikCyklar & elcyklarÖvrigtIdeell
Kläder & textilMöbler & inredningTV & hemelektronikCyklar & elcyklarÖvrigtIdeell

Så räknar vi

Andel av nypriset
Under 30 % lönar sig en reparation nästan alltid, 30–50 % oftast, 50–60 % är ett gränsfall och däröver talar det mesta för nytt. Vi väger också in hur stor del av produktens förväntade livslängd som återstår.
Kostnad per år
Reparationspriset delat på återstående år, jämfört med ett nyköp delat på hela dess förväntade livslängd. Ofta mer träffsäkert än procentregeln — en reparation behöver inte ge evigt liv för att löna sig.
Nypris och livslängd
Typiska mittvärden per produkttyp. Vet du vad en likvärdig ny kostar är det bättre att fylla i det — då räknar vi på din siffra i stället.
Klimatsiffran avser tillverkningen
Vi visar de utsläpp som uppstår när en ny produkt tillverkas — alltså precis det du slipper genom att laga i stället. Användningen räknas inte in, eftersom du använder prylen oavsett vilket du väljer. Siffrorna är avrundade storleksordningar: en del vilar på publicerade livscykelanalyser och tillverkarnas miljödeklarationer, andra är härledda från liknande produkter med jämförbar vikt och material — då står det uttryckligen vid siffran. Saknas underlag visar vi ingen siffra alls.
"Men en ny drar ju mindre el" — i Sverige väger det sällan upp
Det är det vanligaste motargumentet, och det stämmer sämre här än nästan någon annanstans. Svensk elmix ligger på omkring 20 g CO₂e/kWh, nordisk mix på 59 g (IVL, treårsmedel 2021–2023). En ny kyl som drar 200 kWh mindre per år sparar därför runt 40 kg CO₂e på tio år — att jämföra med ungefär 350 kg för att tillverka den. Med kolkraft i elmixen hade räkningen sett helt annorlunda ut. Elpriset kan förstås ändå motivera ett byte; det är en plånboksfråga, inte en klimatfråga.
Jämförelsen med bilkörning
133 g CO₂e/km — den svenska personbilsflottans genomsnitt (2023, WLTP). Vi använder flottans snitt och inte nybilssnittet, som är kraftigt nedpressat av elbilsregistreringar och skulle ge en missvisande bild av vad en vanlig bil släpper ut.

Vill du räkna själv? Guiden går igenom modellen steg för steg — inklusive faktorer som kalkylatorn inte kan väga in, som affektionsvärde och energibesparing vid nyköp.