Lagadet

Laga eller köpa ny klocka?

Klockor är den produkt där kalkylatorn har minst att säga till om. En ärvd klocka går inte att köpa ny, och ett mekaniskt verk kan hålla i generationer om det servas.

Först: vilket urverk sitter i?

  • Kvarts (sekundvisaren hoppar sekundvis). Stannad klocka betyder oftast bara slut batteri — 100–250 kr. Stannar den igen kort efter batteribytet drar verket för mycket ström och behöver rengöras eller bytas, 500–1 200 kr.
  • Mekanisk eller automatisk (sekundvisaren sveper mjukt). Behöver rengöring och ny olja vart femte till sjunde år. En full service kostar 1 500–3 500 kr, mer för kronografer.

Vanliga jobb och vad de kostar

Batteribyte 100–250 kr, avmagnetisering 100–300 kr, nya fjäderstift 100–200 kr, rembyte 100–150 kr plus remmen, länkning av stålband 100–200 kr, polering av plexiglas 200–400 kr, nytt glas 400–1 500 kr beroende på typ.

De flesta av dem gör urmakaren medan du väntar.

Imma under glaset är brådskande

Det här är ett av få fel där dagar spelar roll. Fukt inne i uret ger korrosion på balansfjäder och kugghjul, och skillnaden mellan en packningsservice för 500 kr och en full renovering för 2 500 kr avgörs ofta av hur snabbt klockan lämnas in.

Räkna inte bara på pengar

En service på 2 500 kr på en klocka värd 4 000 kr ser illa ut i procent. Men:

  • Ett mekaniskt verk som servas håller i generationer — kalkylatorn räknar med 25 år, vilket är i underkant för ett välskött verk.
  • Affektionsvärdet på en ärvd klocka går inte att prissätta.
  • En servad klocka behåller sitt värde; en osservad tappar det.

Kalkylatorn ger dig ekonomin. Resten får du väga själv.

Bra att veta

Många urmakare tar emot klockor per post med försäkrad frakt — praktiskt för värdefulla ur. Be om täthetskontroll i samband med batteribyte; det ingår inte alltid men förebygger just fuktskadorna.

Verkstäder som lagar armbandsur

Visa alla

Så räknar vi

Andel av nypriset
Under 30 % lönar sig en reparation nästan alltid, 30–50 % oftast, 50–60 % är ett gränsfall och däröver talar det mesta för nytt. Vi väger också in hur stor del av produktens förväntade livslängd som återstår.
Kostnad per år
Reparationspriset delat på återstående år, jämfört med ett nyköp delat på hela dess förväntade livslängd. Ofta mer träffsäkert än procentregeln — en reparation behöver inte ge evigt liv för att löna sig.
Nypris och livslängd
Typiska mittvärden per produkttyp. Vet du vad en likvärdig ny kostar är det bättre att fylla i det — då räknar vi på din siffra i stället.
Klimatsiffran avser tillverkningen
Vi visar de utsläpp som uppstår när en ny produkt tillverkas — alltså precis det du slipper genom att laga i stället. Användningen räknas inte in, eftersom du använder prylen oavsett vilket du väljer. Siffrorna är avrundade storleksordningar: en del vilar på publicerade livscykelanalyser och tillverkarnas miljödeklarationer, andra är härledda från liknande produkter med jämförbar vikt och material — då står det uttryckligen vid siffran. Saknas underlag visar vi ingen siffra alls.
"Men en ny drar ju mindre el" — i Sverige väger det sällan upp
Det är det vanligaste motargumentet, och det stämmer sämre här än nästan någon annanstans. Svensk elmix ligger på omkring 20 g CO₂e/kWh, nordisk mix på 59 g (IVL, treårsmedel 2021–2023). En ny kyl som drar 200 kWh mindre per år sparar därför runt 40 kg CO₂e på tio år — att jämföra med ungefär 350 kg för att tillverka den. Med kolkraft i elmixen hade räkningen sett helt annorlunda ut. Elpriset kan förstås ändå motivera ett byte; det är en plånboksfråga, inte en klimatfråga.
Jämförelsen med bilkörning
133 g CO₂e/km — den svenska personbilsflottans genomsnitt (2023, WLTP). Vi använder flottans snitt och inte nybilssnittet, som är kraftigt nedpressat av elbilsregistreringar och skulle ge en missvisande bild av vad en vanlig bil släpper ut.

Vill du räkna själv? Guiden går igenom modellen steg för steg — inklusive faktorer som kalkylatorn inte kan väga in, som affektionsvärde och energibesparing vid nyköp.