Lagadet

Laga eller köpa ny cykel?

Cyklar är kanske den produkt som är mest lönsam att laga. En ram i stål eller aluminium håller i decennier, och allt som sitter på den är utbytbart.

Nästan allt är slitdelar

En cykel är i praktiken en ram med utbytbara delar. Kedja, kassett, bromsbelägg, vajrar, däck och lager är förbrukningsmaterial — att de slits är inte ett fel utan meningen. Så länge ramen är hel finns det sällan skäl att köpa nytt.

Typiska priser: växeljustering 200–400 kr, kedjebyte 300–500 kr, kedja och kassett 600–900 kr, beläggbyte 200–400 kr per broms, hjulriktning 200–400 kr, punktering 150–300 kr. En komplett vårservice ligger ofta kring 600–900 kr.

Byt kedjan i tid — det är den bästa affären

Verkstaden mäter kedjeslitaget gratis på några sekunder. En kedja för 300 kr bytt i rätt tid sparar kassett och drev för det tredubbla. Kör du vidare på en utsträckt kedja äter den upp hela drivlinan.

När det ändå kan vara läge för nytt

  • Sprucken eller rostangripen ram — särskilt vid svetsfogar. Här är svaret ny cykel, av säkerhetsskäl.
  • Mycket billig cykel där flera dyra delar tar slut samtidigt. När hjul, drivlina och bromsar alla är slut på en cykel som kostade 3 000 kr närmar sig summan nypriset.
  • Fel storlek. En cykel som inte passar din kropp blir inte bättre av att lagas.

En gammal kvalitetscykel slår en ny budgetcykel

Det här är värt att säga rakt ut: en välbyggd cykel från 80- eller 90-talet med servade nav och ny drivlina är ofta ett bättre transportmedel än en ny cykel i lägsta prisklassen. Räkna inte bort den bara för att den är gammal.

Verkstäder som lagar cykel

Visa alla

Så räknar vi

Andel av nypriset
Under 30 % lönar sig en reparation nästan alltid, 30–50 % oftast, 50–60 % är ett gränsfall och däröver talar det mesta för nytt. Vi väger också in hur stor del av produktens förväntade livslängd som återstår.
Kostnad per år
Reparationspriset delat på återstående år, jämfört med ett nyköp delat på hela dess förväntade livslängd. Ofta mer träffsäkert än procentregeln — en reparation behöver inte ge evigt liv för att löna sig.
Nypris och livslängd
Typiska mittvärden per produkttyp. Vet du vad en likvärdig ny kostar är det bättre att fylla i det — då räknar vi på din siffra i stället.
Klimatsiffran avser tillverkningen
Vi visar de utsläpp som uppstår när en ny produkt tillverkas — alltså precis det du slipper genom att laga i stället. Användningen räknas inte in, eftersom du använder prylen oavsett vilket du väljer. Siffrorna är avrundade storleksordningar: en del vilar på publicerade livscykelanalyser och tillverkarnas miljödeklarationer, andra är härledda från liknande produkter med jämförbar vikt och material — då står det uttryckligen vid siffran. Saknas underlag visar vi ingen siffra alls.
"Men en ny drar ju mindre el" — i Sverige väger det sällan upp
Det är det vanligaste motargumentet, och det stämmer sämre här än nästan någon annanstans. Svensk elmix ligger på omkring 20 g CO₂e/kWh, nordisk mix på 59 g (IVL, treårsmedel 2021–2023). En ny kyl som drar 200 kWh mindre per år sparar därför runt 40 kg CO₂e på tio år — att jämföra med ungefär 350 kg för att tillverka den. Med kolkraft i elmixen hade räkningen sett helt annorlunda ut. Elpriset kan förstås ändå motivera ett byte; det är en plånboksfråga, inte en klimatfråga.
Jämförelsen med bilkörning
133 g CO₂e/km — den svenska personbilsflottans genomsnitt (2023, WLTP). Vi använder flottans snitt och inte nybilssnittet, som är kraftigt nedpressat av elbilsregistreringar och skulle ge en missvisande bild av vad en vanlig bil släpper ut.

Vill du räkna själv? Guiden går igenom modellen steg för steg — inklusive faktorer som kalkylatorn inte kan väga in, som affektionsvärde och energibesparing vid nyköp.