Lagadet

Laga eller köpa nytt elverktyg?

På sladdlösa elverktyg sitter halva värdet i batterierna. Och det är nästan alltid batteriet som tar slut först — inte maskinen.

Batteriet är den vanligaste frågan

Ett verktygsbatteri kostar ofta 800–2 000 kr nytt, vilket kan vara mer än maskinen är värd. Innan du köper nytt:

  • Rengör kontaktblecken. Byggdamm stör kommunikationen mellan batteri och laddare och kan få laddaren att vägra starta.
  • Väck ett djupurladdat batteri. Sätt i det några sekunder i taget, upprepade gånger — vissa laddare kan då komma över spänningsgränsen.
  • Testa i värme. Litiumbatterier vägrar ofta ladda under cirka 5 °C. Ett "dött" batteri från garaget kan fungera perfekt efter en timme inomhus.
  • Testa laddaren med ett annat batteri. Laddare går sönder också.

Hjälper inget av det kostar cellbyte hos batterirenoverare 400–1 200 kr beroende på storlek, ofta med bättre celler än originalet. Flera firmor tar emot per post.

Öppna aldrig batteripaketet själv

Cellerna kan kortslutas och fatta eld, och ett öppnat batteri tas inte emot av seriösa renoverare. Det här är ett av få fall där gör-det-själv är direkt olämpligt.

När maskinen själv går sönder

Kolborstar och brytare är billiga slitdelar på borrmaskiner och slipmaskiner. På proffsverktyg finns reservdelar i många år och service lönar sig ofta. På lågprisverktyg är svaret oftare nytt — reservdelar finns sällan.

Kalkylatorn visar ingen klimatsiffra här

Vi saknar underlag vi kan stå för på elverktyg och visar då hellre ingen siffra alls.

Förvara rätt så håller de längre

Halvladdade och frostfritt, aldrig kvar i maskinen eller laddaren under långa perioder. Det fördubblar ofta livslängden.

Verkstäder som lagar elverktyg

Visa alla

Så räknar vi

Andel av nypriset
Under 30 % lönar sig en reparation nästan alltid, 30–50 % oftast, 50–60 % är ett gränsfall och däröver talar det mesta för nytt. Vi väger också in hur stor del av produktens förväntade livslängd som återstår.
Kostnad per år
Reparationspriset delat på återstående år, jämfört med ett nyköp delat på hela dess förväntade livslängd. Ofta mer träffsäkert än procentregeln — en reparation behöver inte ge evigt liv för att löna sig.
Nypris och livslängd
Typiska mittvärden per produkttyp. Vet du vad en likvärdig ny kostar är det bättre att fylla i det — då räknar vi på din siffra i stället.
Klimatsiffran avser tillverkningen
Vi visar de utsläpp som uppstår när en ny produkt tillverkas — alltså precis det du slipper genom att laga i stället. Användningen räknas inte in, eftersom du använder prylen oavsett vilket du väljer. Siffrorna är avrundade storleksordningar: en del vilar på publicerade livscykelanalyser och tillverkarnas miljödeklarationer, andra är härledda från liknande produkter med jämförbar vikt och material — då står det uttryckligen vid siffran. Saknas underlag visar vi ingen siffra alls.
"Men en ny drar ju mindre el" — i Sverige väger det sällan upp
Det är det vanligaste motargumentet, och det stämmer sämre här än nästan någon annanstans. Svensk elmix ligger på omkring 20 g CO₂e/kWh, nordisk mix på 59 g (IVL, treårsmedel 2021–2023). En ny kyl som drar 200 kWh mindre per år sparar därför runt 40 kg CO₂e på tio år — att jämföra med ungefär 350 kg för att tillverka den. Med kolkraft i elmixen hade räkningen sett helt annorlunda ut. Elpriset kan förstås ändå motivera ett byte; det är en plånboksfråga, inte en klimatfråga.
Jämförelsen med bilkörning
133 g CO₂e/km — den svenska personbilsflottans genomsnitt (2023, WLTP). Vi använder flottans snitt och inte nybilssnittet, som är kraftigt nedpressat av elbilsregistreringar och skulle ge en missvisande bild av vad en vanlig bil släpper ut.

Vill du räkna själv? Guiden går igenom modellen steg för steg — inklusive faktorer som kalkylatorn inte kan väga in, som affektionsvärde och energibesparing vid nyköp.