Lagadet

Laga eller köpa ny jacka?

Plagg går nästan alltid sönder i en detalj medan resten är helt. En jacka med trasig dragkedja är inte en trasig jacka — det är en jacka som behöver en ny dragkedja.

Dragkedjan är akilleshälen

Det överlägset vanligaste skälet till att en fungerande jacka hamnar i "kanske-högen" är dragkedjan. Och nästan alltid är det löparen som glappat ur, inte kedjan — ett billigt byte på 100–250 kr.

Behövs hel ny dragkedja i en jacka kostar det 350–600 kr. Det låter mycket för ett plagg, men väg det mot vad jackan kostade: för en funktionsjacka värd 2 000–4 000 kr är det en självklarhet.

Andra vanliga lagningar

  • Revor och hål: 150–400 kr med stödtyg. På tunna funktionstyger används självhäftande lagningstejp som håller förvånansvärt bra.
  • Utsliten impregnering: ingen lagning alls — tvätta plagget med rätt medel och impregnera om. Kostar under hundralappen och återställer regntätheten.
  • Trasiga fickfoder och tryckknappar: enkla ateljéjobb.

Dun och friluftsplagg är värda extra omsorg

Ett dunplagg har ett högt klimatavtryck och håller i decennier om det sköts. Många friluftsmärken erbjuder egen reparationsservice, och flera ateljéer tar emot plagg per post — tvätta plagget först, det kräver de flesta.

Det kalkylatorn inte kan väga in

Ett inarbetat plagg som sitter rätt går inte att köpa nytt. Passform och funktion som du redan vet fungerar har ett värde som ingen procentregel fångar — väg in det själv innan du bestämmer dig.

Verkstäder som lagar jacka

Visa alla

Så räknar vi

Andel av nypriset
Under 30 % lönar sig en reparation nästan alltid, 30–50 % oftast, 50–60 % är ett gränsfall och däröver talar det mesta för nytt. Vi väger också in hur stor del av produktens förväntade livslängd som återstår.
Kostnad per år
Reparationspriset delat på återstående år, jämfört med ett nyköp delat på hela dess förväntade livslängd. Ofta mer träffsäkert än procentregeln — en reparation behöver inte ge evigt liv för att löna sig.
Nypris och livslängd
Typiska mittvärden per produkttyp. Vet du vad en likvärdig ny kostar är det bättre att fylla i det — då räknar vi på din siffra i stället.
Klimatsiffran avser tillverkningen
Vi visar de utsläpp som uppstår när en ny produkt tillverkas — alltså precis det du slipper genom att laga i stället. Användningen räknas inte in, eftersom du använder prylen oavsett vilket du väljer. Siffrorna är avrundade storleksordningar: en del vilar på publicerade livscykelanalyser och tillverkarnas miljödeklarationer, andra är härledda från liknande produkter med jämförbar vikt och material — då står det uttryckligen vid siffran. Saknas underlag visar vi ingen siffra alls.
"Men en ny drar ju mindre el" — i Sverige väger det sällan upp
Det är det vanligaste motargumentet, och det stämmer sämre här än nästan någon annanstans. Svensk elmix ligger på omkring 20 g CO₂e/kWh, nordisk mix på 59 g (IVL, treårsmedel 2021–2023). En ny kyl som drar 200 kWh mindre per år sparar därför runt 40 kg CO₂e på tio år — att jämföra med ungefär 350 kg för att tillverka den. Med kolkraft i elmixen hade räkningen sett helt annorlunda ut. Elpriset kan förstås ändå motivera ett byte; det är en plånboksfråga, inte en klimatfråga.
Jämförelsen med bilkörning
133 g CO₂e/km — den svenska personbilsflottans genomsnitt (2023, WLTP). Vi använder flottans snitt och inte nybilssnittet, som är kraftigt nedpressat av elbilsregistreringar och skulle ge en missvisande bild av vad en vanlig bil släpper ut.

Vill du räkna själv? Guiden går igenom modellen steg för steg — inklusive faktorer som kalkylatorn inte kan väga in, som affektionsvärde och energibesparing vid nyköp.