Lagadet

Laga eller köpa ny kyl eller frys?

Kyl och frys är de enda vitvarorna som går dygnet runt, året om. Därför är det här den produkt där energiförbrukningen väger tyngst i valet mellan laga och köpa nytt.

Vad som brukar gå sönder

De vanligaste orsakerna till att ett skåp kyler dåligt kräver ingen verkstad alls: dammiga kondensorslingor på baksidan och slitna dörrtätningar. Båda åtgärdar du själv, och båda sänker elförbrukningen direkt.

Riktiga fel är termostat eller fläkt (1 000–1 800 kr), och i den dyrare änden kompressor eller kylkretsläckage (2 000–3 000 kr och uppåt). Kylkretsen är inget man öppnar själv — den kräver behörighet.

Den här produkten har en extra faktor: elen

Ett kyl- och frysskåp från tidigt 2000-tal kan dra ungefär dubbelt så mycket el som ett nytt energieffektivt. På ett hushåll motsvarar mellanskillnaden ofta några hundralappar om året — ibland mer. Står du inför en kompressorreparation på 3 000 kr på ett femton år gammalt skåp är det alltså inte bara reparationspriset du ska väga, utan också vad du betalar i el under de år skåpet har kvar.

Kalkylatorn räknar inte in elförbrukningen. Slå upp märkskylten eller energideklarationen på ditt skåp och jämför med en ny modell innan du bestämmer dig — det är den enda siffra som kan vända ett annars självklart lagningsbeslut.

När reparation lönar sig

  • Skåpet är under tio år och felet är termostat, fläkt eller avfrostning.
  • Inbyggda skåp, där ett byte drar med sig anpassning av köksluckor.

När det kan vara läge för nytt

  • Kompressorfel på ett skåp över tolv år, särskilt om det är ett gammalt energislukande.
  • Återkommande kylmedelsläckage.

Är skåpet yngre än tre år: reklamera till säljaren innan du betalar något själv.

Verkstäder som lagar kyl/frys

Visa alla

Så räknar vi

Andel av nypriset
Under 30 % lönar sig en reparation nästan alltid, 30–50 % oftast, 50–60 % är ett gränsfall och däröver talar det mesta för nytt. Vi väger också in hur stor del av produktens förväntade livslängd som återstår.
Kostnad per år
Reparationspriset delat på återstående år, jämfört med ett nyköp delat på hela dess förväntade livslängd. Ofta mer träffsäkert än procentregeln — en reparation behöver inte ge evigt liv för att löna sig.
Nypris och livslängd
Typiska mittvärden per produkttyp. Vet du vad en likvärdig ny kostar är det bättre att fylla i det — då räknar vi på din siffra i stället.
Klimatsiffran avser tillverkningen
Vi visar de utsläpp som uppstår när en ny produkt tillverkas — alltså precis det du slipper genom att laga i stället. Användningen räknas inte in, eftersom du använder prylen oavsett vilket du väljer. Siffrorna är avrundade storleksordningar: en del vilar på publicerade livscykelanalyser och tillverkarnas miljödeklarationer, andra är härledda från liknande produkter med jämförbar vikt och material — då står det uttryckligen vid siffran. Saknas underlag visar vi ingen siffra alls.
"Men en ny drar ju mindre el" — i Sverige väger det sällan upp
Det är det vanligaste motargumentet, och det stämmer sämre här än nästan någon annanstans. Svensk elmix ligger på omkring 20 g CO₂e/kWh, nordisk mix på 59 g (IVL, treårsmedel 2021–2023). En ny kyl som drar 200 kWh mindre per år sparar därför runt 40 kg CO₂e på tio år — att jämföra med ungefär 350 kg för att tillverka den. Med kolkraft i elmixen hade räkningen sett helt annorlunda ut. Elpriset kan förstås ändå motivera ett byte; det är en plånboksfråga, inte en klimatfråga.
Jämförelsen med bilkörning
133 g CO₂e/km — den svenska personbilsflottans genomsnitt (2023, WLTP). Vi använder flottans snitt och inte nybilssnittet, som är kraftigt nedpressat av elbilsregistreringar och skulle ge en missvisande bild av vad en vanlig bil släpper ut.

Vill du räkna själv? Guiden går igenom modellen steg för steg — inklusive faktorer som kalkylatorn inte kan väga in, som affektionsvärde och energibesparing vid nyköp.