Lagadet

Laga eller köpa nya skor?

För skor avgörs kalkylen nästan helt av vilken sorts sko det är. Ett par randsydda skor kan sulas om tre gånger. Ett par limmade sneakers för 700 kr är en annan sak.

Kvaliteten avgör, inte åldern

  • Randsydda skor (goodyear- eller ramsydda) är byggda för att sulas om. Ett par för 3 000–5 000 kr kan hålla i tio–femton år med två eller tre omsulningar. Här lönar sig reparation alltid.
  • Limmade skor — de flesta moderna skor och sneakers — går att limma om och ibland helsula, men inte hur många gånger som helst.
  • Formgjutna sportskor med dämpning i mellansulan går sällan att sula om meningsfullt, eftersom det är dämpningen som tar slut, inte ytan.

Vad det kostar

Klackspets eller doppsko 100–200 kr per par, klacklappar 200–350 kr, limma om släppt sula 200–600 kr, helt sulbyte 600–1 400 kr, tätning och impregnering 100–300 kr.

Jämfört med vad skorna kostade är det nästan alltid en tydlig vinst — utom på de billigaste paren.

Lämna in i tid

Det här gäller skor mer än de flesta andra produkter: en liten skada är ett billigt jobb, en stor är dyr eller omöjlig. En sula som börjat gapa i tån limmas om för ett par hundralappar. Får den gå upp runt hela skon hinner fukt tränga in i konstruktionen och skadan kan bli obotlig. Samma sak med klackar — vänta inte tills slitaget gått in i själva klacken.

Bra att veta

Många skomakare tar emot skor per post, vilket gör det praktiskt även om närmaste verkstad ligger långt bort. Och en sko som lagas har oftast ett par år kvar — räkna på återstående livslängd, inte bara på priset.

Verkstäder som lagar skor (kvalitetspar)

Visa alla

Så räknar vi

Andel av nypriset
Under 30 % lönar sig en reparation nästan alltid, 30–50 % oftast, 50–60 % är ett gränsfall och däröver talar det mesta för nytt. Vi väger också in hur stor del av produktens förväntade livslängd som återstår.
Kostnad per år
Reparationspriset delat på återstående år, jämfört med ett nyköp delat på hela dess förväntade livslängd. Ofta mer träffsäkert än procentregeln — en reparation behöver inte ge evigt liv för att löna sig.
Nypris och livslängd
Typiska mittvärden per produkttyp. Vet du vad en likvärdig ny kostar är det bättre att fylla i det — då räknar vi på din siffra i stället.
Klimatsiffran avser tillverkningen
Vi visar de utsläpp som uppstår när en ny produkt tillverkas — alltså precis det du slipper genom att laga i stället. Användningen räknas inte in, eftersom du använder prylen oavsett vilket du väljer. Siffrorna är avrundade storleksordningar: en del vilar på publicerade livscykelanalyser och tillverkarnas miljödeklarationer, andra är härledda från liknande produkter med jämförbar vikt och material — då står det uttryckligen vid siffran. Saknas underlag visar vi ingen siffra alls.
"Men en ny drar ju mindre el" — i Sverige väger det sällan upp
Det är det vanligaste motargumentet, och det stämmer sämre här än nästan någon annanstans. Svensk elmix ligger på omkring 20 g CO₂e/kWh, nordisk mix på 59 g (IVL, treårsmedel 2021–2023). En ny kyl som drar 200 kWh mindre per år sparar därför runt 40 kg CO₂e på tio år — att jämföra med ungefär 350 kg för att tillverka den. Med kolkraft i elmixen hade räkningen sett helt annorlunda ut. Elpriset kan förstås ändå motivera ett byte; det är en plånboksfråga, inte en klimatfråga.
Jämförelsen med bilkörning
133 g CO₂e/km — den svenska personbilsflottans genomsnitt (2023, WLTP). Vi använder flottans snitt och inte nybilssnittet, som är kraftigt nedpressat av elbilsregistreringar och skulle ge en missvisande bild av vad en vanlig bil släpper ut.

Vill du räkna själv? Guiden går igenom modellen steg för steg — inklusive faktorer som kalkylatorn inte kan väga in, som affektionsvärde och energibesparing vid nyköp.