Lagadet

Laga eller köpa nya stolar?

En ranglig stol är sällan trasig — limmet i fogarna har torkat. Det är ett av de billigaste och mest tacksamma möbeljobben som finns.

Varför stolar blir rangliga

Stolar hålls ihop av tappar i limmade hål. Limmet åldras, särskilt i torr vinterluft, och när en fog släpper börjar den arbeta — vilket bryter loss fogarna bredvid. Därför går det fort utför när det väl börjat.

Själva träet är nästan alltid friskt. Det är bara limmet som gjort sitt.

Lämna in vid första knaket

Det här är den enskilt viktigaste punkten på den här sidan: en enstaka glappande fog är ett jobb på 400–700 kr. En stol som "seglar" är en helrenovering på 800–1 500 kr. Skillnaden avgörs av hur länge du väntar.

Har du sex matstolar där alla börjat knaka blir det snabbt pengar — men jämför med vad sex nya stolar i motsvarande kvalitet kostar.

Gör inte det här själv

Två vanliga hemmamisstag förstör för snickaren och gör jobbet dyrare:

  • Limma ovanpå gammalt lim. Det håller inte. Fogen måste skrapas ren först.
  • Skruva eller spika i fogen. Det spräcker träet och kan göra stolen omöjlig att laga ordentligt.

Har du en enstaka lös fog och tålamod går det att göra rätt: dra isär, skrapa rent, limma med trälim och spänn ihop med spännband över natten.

Kalkylatorn visar ingen klimatsiffra här

Vi saknar underlag vi kan stå för på enskilda stolar och visar hellre ingen siffra alls.

Gamla stolar är ofta bättre byggda

En Windsorstol, en pinnstol från förra seklet eller sextiotalets teakstolar är i regel gjorda av massivt trä med tappade fogar — konstruktioner gjorda för att tas isär och limmas om. Räkna inte bort dem för att de knakar.

Verkstäder som lagar stol

Visa alla
Kläder & textilMöbler & inredningTV & hemelektronikCyklar & elcyklarÖvrigtIdeell
Kläder & textilMöbler & inredningTV & hemelektronikCyklar & elcyklarÖvrigtIdeell

Så räknar vi

Andel av nypriset
Under 30 % lönar sig en reparation nästan alltid, 30–50 % oftast, 50–60 % är ett gränsfall och däröver talar det mesta för nytt. Vi väger också in hur stor del av produktens förväntade livslängd som återstår.
Kostnad per år
Reparationspriset delat på återstående år, jämfört med ett nyköp delat på hela dess förväntade livslängd. Ofta mer träffsäkert än procentregeln — en reparation behöver inte ge evigt liv för att löna sig.
Nypris och livslängd
Typiska mittvärden per produkttyp. Vet du vad en likvärdig ny kostar är det bättre att fylla i det — då räknar vi på din siffra i stället.
Klimatsiffran avser tillverkningen
Vi visar de utsläpp som uppstår när en ny produkt tillverkas — alltså precis det du slipper genom att laga i stället. Användningen räknas inte in, eftersom du använder prylen oavsett vilket du väljer. Siffrorna är avrundade storleksordningar: en del vilar på publicerade livscykelanalyser och tillverkarnas miljödeklarationer, andra är härledda från liknande produkter med jämförbar vikt och material — då står det uttryckligen vid siffran. Saknas underlag visar vi ingen siffra alls.
"Men en ny drar ju mindre el" — i Sverige väger det sällan upp
Det är det vanligaste motargumentet, och det stämmer sämre här än nästan någon annanstans. Svensk elmix ligger på omkring 20 g CO₂e/kWh, nordisk mix på 59 g (IVL, treårsmedel 2021–2023). En ny kyl som drar 200 kWh mindre per år sparar därför runt 40 kg CO₂e på tio år — att jämföra med ungefär 350 kg för att tillverka den. Med kolkraft i elmixen hade räkningen sett helt annorlunda ut. Elpriset kan förstås ändå motivera ett byte; det är en plånboksfråga, inte en klimatfråga.
Jämförelsen med bilkörning
133 g CO₂e/km — den svenska personbilsflottans genomsnitt (2023, WLTP). Vi använder flottans snitt och inte nybilssnittet, som är kraftigt nedpressat av elbilsregistreringar och skulle ge en missvisande bild av vad en vanlig bil släpper ut.

Vill du räkna själv? Guiden går igenom modellen steg för steg — inklusive faktorer som kalkylatorn inte kan väga in, som affektionsvärde och energibesparing vid nyköp.