Lagadet

Laga eller köpa ny TV?

TV-apparater har ett gott rykte som osäkra att laga, men det stämmer dåligt. Det vanligaste felet — svart bild med fungerande ljud — är ofta både billigt och tacksamt att åtgärda.

Gör ficklampstestet först

Sätt på TV:n, släck i rummet och lys med en ficklampa snett mot skärmen på nära håll.

Ser du en svag skuggbild? Då fungerar panelen och felet sitter i bakgrundsbelysningen — LED-lister som åldrats. Byte kostar normalt 1 200–2 500 kr beroende på storlek. Det är den mest reparerbara TV-skadan som finns.

Ser du ingenting alls? Då sitter felet djupare, i T-con-kort, huvudkort eller panelen. Kort kostar 1 500–3 500 kr att byta; panelen är i praktiken aldrig värd att byta.

Skillnaden avgör hela kalkylen, och testet tar tio sekunder.

Vad som talar för att laga

  • TV:n kostade över 8 000 kr. Då är en lagning på 1 500–2 500 kr en tydlig vinst.
  • Stora skärmar. Ju större TV, desto större skillnad mellan reparation och nypris.
  • Panelen är hel. En hel panel är TV:ns dyraste del — allt annat är utbytbart.

Vad som talar för nytt

  • Sprucken eller skadad panel — praktiskt taget aldrig lönsamt.
  • Billig TV under 5 000 kr där reparationen närmar sig halva nypriset.
  • Mycket gammal apparat där reservdelar inte längre tillverkas.

Reklamera först

En TV vars bakgrundsbelysning dör inom tre år har sannolikt ett ursprungligt fel — det är säljarens ansvar enligt konsumentköplagen, och under de två första åren är det de som ska bevisa motsatsen. Kolla köpdatumet innan du betalar en reparation själv.

Verkstäder som lagar tv

Visa alla
Kläder & textilMöbler & inredningTV & hemelektronikCyklar & elcyklarÖvrigtIdeell

Så räknar vi

Andel av nypriset
Under 30 % lönar sig en reparation nästan alltid, 30–50 % oftast, 50–60 % är ett gränsfall och däröver talar det mesta för nytt. Vi väger också in hur stor del av produktens förväntade livslängd som återstår.
Kostnad per år
Reparationspriset delat på återstående år, jämfört med ett nyköp delat på hela dess förväntade livslängd. Ofta mer träffsäkert än procentregeln — en reparation behöver inte ge evigt liv för att löna sig.
Nypris och livslängd
Typiska mittvärden per produkttyp. Vet du vad en likvärdig ny kostar är det bättre att fylla i det — då räknar vi på din siffra i stället.
Klimatsiffran avser tillverkningen
Vi visar de utsläpp som uppstår när en ny produkt tillverkas — alltså precis det du slipper genom att laga i stället. Användningen räknas inte in, eftersom du använder prylen oavsett vilket du väljer. Siffrorna är avrundade storleksordningar: en del vilar på publicerade livscykelanalyser och tillverkarnas miljödeklarationer, andra är härledda från liknande produkter med jämförbar vikt och material — då står det uttryckligen vid siffran. Saknas underlag visar vi ingen siffra alls.
"Men en ny drar ju mindre el" — i Sverige väger det sällan upp
Det är det vanligaste motargumentet, och det stämmer sämre här än nästan någon annanstans. Svensk elmix ligger på omkring 20 g CO₂e/kWh, nordisk mix på 59 g (IVL, treårsmedel 2021–2023). En ny kyl som drar 200 kWh mindre per år sparar därför runt 40 kg CO₂e på tio år — att jämföra med ungefär 350 kg för att tillverka den. Med kolkraft i elmixen hade räkningen sett helt annorlunda ut. Elpriset kan förstås ändå motivera ett byte; det är en plånboksfråga, inte en klimatfråga.
Jämförelsen med bilkörning
133 g CO₂e/km — den svenska personbilsflottans genomsnitt (2023, WLTP). Vi använder flottans snitt och inte nybilssnittet, som är kraftigt nedpressat av elbilsregistreringar och skulle ge en missvisande bild av vad en vanlig bil släpper ut.

Vill du räkna själv? Guiden går igenom modellen steg för steg — inklusive faktorer som kalkylatorn inte kan väga in, som affektionsvärde och energibesparing vid nyköp.