Lagadet

Laga eller köpa ny tvättmaskin?

En tvättmaskin håller normalt omkring elva år. Går den sönder efter fem är reparation nästan alltid rätt val — efter tolv är det en annan sak. Här är siffrorna.

Vad som brukar gå sönder

Tvättmaskiner är byggda av delar som slits i olika takt, och de flesta av dem är utbytbara var för sig. Det som oftast tar slut först är avloppspumpen (mynt och hårnålar som tagit sig förbi luddfiltret), kolborstarna i motorn på maskiner äldre än tio år, och lagren i trumman — det senare hörs som ett mullrande dån vid centrifugering.

Elektronikfel är mindre vanliga men dyrare. Ett kretskort kan kosta uppåt hälften av maskinens värde, och då börjar kalkylen luta åt nytt.

När reparation nästan alltid lönar sig

  • Maskinen är under åtta år och felet är ett enskilt utbytbart moment.
  • Reparationen ligger under 2 000 kr på en maskin som kostade 6 000–8 000 kr ny.
  • Det är första felet. En maskin som gått felfritt i sex år har sällan mycket annat på gång.

När det kan vara läge för nytt

  • Trumlagren har gått på en maskin över tio år. Det är ofta ett dyrt jobb där man måste dela maskinen — räkna på det innan du säger ja.
  • Tredje felet på två år. Då är det sällan sista.
  • Mycket gammal maskin med hög elförbrukning. En maskin från tidigt 2000-tal drar betydligt mer el och vatten än en ny — där kan energibesparingen väga in i kalkylen.

Glöm inte reklamationsrätten

Är maskinen yngre än tre år kan felet vara säljarens ansvar enligt konsumentköplagen, och då ska du inte betala för reparationen alls. Under de två första åren är det dessutom säljaren som måste bevisa att felet inte fanns från början. Tvättmaskiner omfattas dessutom av EU:s reparationsdirektiv, vilket innebär att tillverkaren är skyldig att erbjuda reparation även efter garantitiden.

Verkstäder som lagar tvättmaskin

Visa alla

Så räknar vi

Andel av nypriset
Under 30 % lönar sig en reparation nästan alltid, 30–50 % oftast, 50–60 % är ett gränsfall och däröver talar det mesta för nytt. Vi väger också in hur stor del av produktens förväntade livslängd som återstår.
Kostnad per år
Reparationspriset delat på återstående år, jämfört med ett nyköp delat på hela dess förväntade livslängd. Ofta mer träffsäkert än procentregeln — en reparation behöver inte ge evigt liv för att löna sig.
Nypris och livslängd
Typiska mittvärden per produkttyp. Vet du vad en likvärdig ny kostar är det bättre att fylla i det — då räknar vi på din siffra i stället.
Klimatsiffran avser tillverkningen
Vi visar de utsläpp som uppstår när en ny produkt tillverkas — alltså precis det du slipper genom att laga i stället. Användningen räknas inte in, eftersom du använder prylen oavsett vilket du väljer. Siffrorna är avrundade storleksordningar: en del vilar på publicerade livscykelanalyser och tillverkarnas miljödeklarationer, andra är härledda från liknande produkter med jämförbar vikt och material — då står det uttryckligen vid siffran. Saknas underlag visar vi ingen siffra alls.
"Men en ny drar ju mindre el" — i Sverige väger det sällan upp
Det är det vanligaste motargumentet, och det stämmer sämre här än nästan någon annanstans. Svensk elmix ligger på omkring 20 g CO₂e/kWh, nordisk mix på 59 g (IVL, treårsmedel 2021–2023). En ny kyl som drar 200 kWh mindre per år sparar därför runt 40 kg CO₂e på tio år — att jämföra med ungefär 350 kg för att tillverka den. Med kolkraft i elmixen hade räkningen sett helt annorlunda ut. Elpriset kan förstås ändå motivera ett byte; det är en plånboksfråga, inte en klimatfråga.
Jämförelsen med bilkörning
133 g CO₂e/km — den svenska personbilsflottans genomsnitt (2023, WLTP). Vi använder flottans snitt och inte nybilssnittet, som är kraftigt nedpressat av elbilsregistreringar och skulle ge en missvisande bild av vad en vanlig bil släpper ut.

Vill du räkna själv? Guiden går igenom modellen steg för steg — inklusive faktorer som kalkylatorn inte kan väga in, som affektionsvärde och energibesparing vid nyköp.