Lagadet

Laga eller köpa ny ugn eller spis?

Ugnar och spisar är byggda för att repareras: få rörliga delar, gott om reservdelar och en livslängd på uppåt femton år. Det gör dem till en av de mest lönsamma vitvarorna att laga.

Vad som brukar gå sönder

Det vanligaste felet med bred marginal är värmeelementet. Ofta går bara ett av dem — blir maten gräddad ovanifrån men inte underifrån är det nästan säkert det. Ibland syns en blåsa eller ett brott på elementet.

Näst vanligast är termostat eller temperatursensor: ugnen värmer men håller fel temperatur, så allt bränns eller inget blir klart. Därefter kommer elektronik- och klockmodulfel — och där finns en klassiker värd att kolla först: många ugnar vägrar starta värmningen om klockan står fel efter ett strömavbrott.

Därför lönar sig reparation nästan alltid

Elementet i sig är en billig del. Byte kostar normalt 800–1 300 kr inklusive arbete, termostat eller elektronik 1 000–1 600 kr. Jämför med en ny inbyggnadsugn från 4 000–5 000 kr och uppåt — plus installation av behörig elektriker.

Är ugnen inbyggd tillkommer dessutom att en ny modell sällan passar i exakt samma urtag. Snickeri och anpassning av köksluckan kan lätt kosta lika mycket som ugnen.

Elförbrukningen är inget starkt motargument här

Till skillnad från kyl och frys, som går dygnet runt, används ugnen några timmar i veckan. Skillnaden i elförbrukning mellan en gammal och en ny ugn är därför liten i absoluta tal — den räddar sällan kalkylen åt ett nyköp.

Kolla köpdatumet först

Under tre år från köpet kan felet vara säljarens ansvar enligt konsumentköplagen. Väljer du reparation i stället för utbyte förlängs dessutom ansvarstiden med tolv månader enligt reglerna från 31 juli 2026.

Verkstäder som lagar ugn eller spis

Visa alla

Så räknar vi

Andel av nypriset
Under 30 % lönar sig en reparation nästan alltid, 30–50 % oftast, 50–60 % är ett gränsfall och däröver talar det mesta för nytt. Vi väger också in hur stor del av produktens förväntade livslängd som återstår.
Kostnad per år
Reparationspriset delat på återstående år, jämfört med ett nyköp delat på hela dess förväntade livslängd. Ofta mer träffsäkert än procentregeln — en reparation behöver inte ge evigt liv för att löna sig.
Nypris och livslängd
Typiska mittvärden per produkttyp. Vet du vad en likvärdig ny kostar är det bättre att fylla i det — då räknar vi på din siffra i stället.
Klimatsiffran avser tillverkningen
Vi visar de utsläpp som uppstår när en ny produkt tillverkas — alltså precis det du slipper genom att laga i stället. Användningen räknas inte in, eftersom du använder prylen oavsett vilket du väljer. Siffrorna är avrundade storleksordningar: en del vilar på publicerade livscykelanalyser och tillverkarnas miljödeklarationer, andra är härledda från liknande produkter med jämförbar vikt och material — då står det uttryckligen vid siffran. Saknas underlag visar vi ingen siffra alls.
"Men en ny drar ju mindre el" — i Sverige väger det sällan upp
Det är det vanligaste motargumentet, och det stämmer sämre här än nästan någon annanstans. Svensk elmix ligger på omkring 20 g CO₂e/kWh, nordisk mix på 59 g (IVL, treårsmedel 2021–2023). En ny kyl som drar 200 kWh mindre per år sparar därför runt 40 kg CO₂e på tio år — att jämföra med ungefär 350 kg för att tillverka den. Med kolkraft i elmixen hade räkningen sett helt annorlunda ut. Elpriset kan förstås ändå motivera ett byte; det är en plånboksfråga, inte en klimatfråga.
Jämförelsen med bilkörning
133 g CO₂e/km — den svenska personbilsflottans genomsnitt (2023, WLTP). Vi använder flottans snitt och inte nybilssnittet, som är kraftigt nedpressat av elbilsregistreringar och skulle ge en missvisande bild av vad en vanlig bil släpper ut.

Vill du räkna själv? Guiden går igenom modellen steg för steg — inklusive faktorer som kalkylatorn inte kan väga in, som affektionsvärde och energibesparing vid nyköp.