Lagadet

Laga eller köpa ny mobil?

Mobiler är den produkt där reparation nästan alltid vinner. Ett batteribyte för 800 kr på en telefon värd 8 000 kr är en av de bästa affärer man kan göra — och du slipper flytta över allt innehåll.

Den viktigaste frågan: vad är trasigt?

  • Batteriet (500–1 200 kr) — den mest lönsamma reparationen som finns. Kolla batterihälsan i inställningarna: under 80 % av ursprunglig kapacitet är bytet motiverat. Du får i praktiken tillbaka telefonens batteritid från när den var ny.
  • Skärmen (900–3 500 kr beroende på modell) — lönar sig nästan alltid utom på de billigaste telefonerna. Fråga om verkstaden erbjuder både originaldel och kompatibel skärm; prisskillnaden är ofta stor.
  • Laddporten (400–1 200 kr) — men testa först att peta ur fickludd med en trätandpetare. Det löser förvånansvärt många fall gratis.
  • Vattenskada (700–2 500 kr) — här avgör tiden. Lämnas telefonen in samma dag är chanserna goda, efter en vecka betydligt sämre.

Räkna på vad den är värd — inte vad den kostade

En tre år gammal toppmodell kan ha kostat 12 000 kr men är värd kanske 3 000 kr i dag. Kalkylatorn använder ett typiskt nypris, men om du planerar att ersätta den med en likvärdig begagnad telefon är det den summan du ska fylla i under "vad kostar en likvärdig ny" — då blir jämförelsen ärligare.

Det som inte syns i kalkylen

  • Du slipper flytta data. Överflyttning, appar, inloggningar och tvåfaktorsappar tar tid — ibland en hel kväll.
  • Nya regler stärker dig. Från 31 juli 2026 måste tillverkare av mobiltelefoner erbjuda reparation även efter garantitiden, och fristående verkstäder får bättre tillgång till reservdelar. Det pressar priserna.
  • Sprucket glas växer. Väntar du släpper sprickan in fukt och smuts, och en billig skärmreparation kan bli en dyr kretskortsreparation.

Har telefonen gått sönder av sig själv inom tre år — utan tapp eller vatten — reklamera till säljaren innan du betalar något.

Verkstäder som lagar mobiltelefon

Visa alla

FixarIT

Linköping

DatorerMobiler & surfplattorÖppet nuTar emot per post

Så räknar vi

Andel av nypriset
Under 30 % lönar sig en reparation nästan alltid, 30–50 % oftast, 50–60 % är ett gränsfall och däröver talar det mesta för nytt. Vi väger också in hur stor del av produktens förväntade livslängd som återstår.
Kostnad per år
Reparationspriset delat på återstående år, jämfört med ett nyköp delat på hela dess förväntade livslängd. Ofta mer träffsäkert än procentregeln — en reparation behöver inte ge evigt liv för att löna sig.
Nypris och livslängd
Typiska mittvärden per produkttyp. Vet du vad en likvärdig ny kostar är det bättre att fylla i det — då räknar vi på din siffra i stället.
Klimatsiffran avser tillverkningen
Vi visar de utsläpp som uppstår när en ny produkt tillverkas — alltså precis det du slipper genom att laga i stället. Användningen räknas inte in, eftersom du använder prylen oavsett vilket du väljer. Siffrorna är avrundade storleksordningar: en del vilar på publicerade livscykelanalyser och tillverkarnas miljödeklarationer, andra är härledda från liknande produkter med jämförbar vikt och material — då står det uttryckligen vid siffran. Saknas underlag visar vi ingen siffra alls.
"Men en ny drar ju mindre el" — i Sverige väger det sällan upp
Det är det vanligaste motargumentet, och det stämmer sämre här än nästan någon annanstans. Svensk elmix ligger på omkring 20 g CO₂e/kWh, nordisk mix på 59 g (IVL, treårsmedel 2021–2023). En ny kyl som drar 200 kWh mindre per år sparar därför runt 40 kg CO₂e på tio år — att jämföra med ungefär 350 kg för att tillverka den. Med kolkraft i elmixen hade räkningen sett helt annorlunda ut. Elpriset kan förstås ändå motivera ett byte; det är en plånboksfråga, inte en klimatfråga.
Jämförelsen med bilkörning
133 g CO₂e/km — den svenska personbilsflottans genomsnitt (2023, WLTP). Vi använder flottans snitt och inte nybilssnittet, som är kraftigt nedpressat av elbilsregistreringar och skulle ge en missvisande bild av vad en vanlig bil släpper ut.

Vill du räkna själv? Guiden går igenom modellen steg för steg — inklusive faktorer som kalkylatorn inte kan väga in, som affektionsvärde och energibesparing vid nyköp.